Vilken teknik! Det blir varmt, smidigt, tätt, tål fukt och dessutom blir det så snyggt! Titta bara på dessa grå-röda vantar som inte är färdiga men som redan är så vackra. Det säger jag inte ett dugg för att framhäva egen skicklighet utan för att tekniken och färgkombinationen och modellen helt enkelt är gjorda för varann och blir en lycklig familj tillsammans.
Saturday, 3 December 2011
Tvåändsstickning
En ny teknik! Länge efterlängtad och nu har den avslöjat sina hemligheter för mig, och det är så fantastiskt. Jag gillar gamla textila tekniker, ofta är det vackra modeller och mönster med en berättelse som hör till. Och jag blir så förundrad över allt arbete som man behövde lägga ner på att tillverka allt man behövde. Kvinnor kunde ju inte sitta stilla om de skulle sticka alla plagg till hela familjen som behövdes på ett år...
Första projekten blev små handledsvärmare i blått och vitt som dottern gärna ville ha:
Och därefter blev det ett spännande projekt! Jag hade en hel mängd med tunnt spunnet och löst tvinnat gotlandsgarn hemma, som jag gjorde för några år sedan. Men det var svårt att veta vad det skulle bli. Nu skulle det testas! Det är ju tunnt och tvåändsstickade plagg är ofta gjorda med tunnare garn. Dessutom kunde man tvåändssticka med s-tvinnat garn om det är löst tvinnat och det var det här garnet. Så jag bestämde mig för en enfärgad modell på vantar med en enkel rutform av O-maskor och det blev det här:
Rutformen syns inte så väl, det beror på att garnet inte är helt jämnt och dessutom är gotlandsgarn lite spretigt av sig, det blir gärna lite luddigt och fluffigt. Men vad gör det? Dessutom syns det då nästan inte att rutformen är ganska olika (glömde att börja i tid och sedan trodde jag att jag visste hur det skulle vara, fast det var inte som i beskrivningen). Jag är lycklig som ett barn och stolt som en tupp (bättre: höna) och älskar vantarna. Det är definitivt slow knitting, i samma anda som slow cooking och mindfullness men kanske det också är tjusningen med det.
Första projekten blev små handledsvärmare i blått och vitt som dottern gärna ville ha:
Och därefter blev det ett spännande projekt! Jag hade en hel mängd med tunnt spunnet och löst tvinnat gotlandsgarn hemma, som jag gjorde för några år sedan. Men det var svårt att veta vad det skulle bli. Nu skulle det testas! Det är ju tunnt och tvåändsstickade plagg är ofta gjorda med tunnare garn. Dessutom kunde man tvåändssticka med s-tvinnat garn om det är löst tvinnat och det var det här garnet. Så jag bestämde mig för en enfärgad modell på vantar med en enkel rutform av O-maskor och det blev det här:
Rutformen syns inte så väl, det beror på att garnet inte är helt jämnt och dessutom är gotlandsgarn lite spretigt av sig, det blir gärna lite luddigt och fluffigt. Men vad gör det? Dessutom syns det då nästan inte att rutformen är ganska olika (glömde att börja i tid och sedan trodde jag att jag visste hur det skulle vara, fast det var inte som i beskrivningen). Jag är lycklig som ett barn och stolt som en tupp (bättre: höna) och älskar vantarna. Det är definitivt slow knitting, i samma anda som slow cooking och mindfullness men kanske det också är tjusningen med det.
Labels:
Tvåändsstickning,
vantar
Saturday, 18 June 2011
Raku får i färg
Den här gången på årets raku-dag ville jag prova att använda färg i glasyren. Det finns en glasyr som i normal bränning blir röd och som skulle bli vackert oranget i raku, och en annan som skulle vara turkos, och dessa använde jag till mina små får. Resultatet blev mycket bra!
Samma modell får hade jag gjort en gång tidigare på min egen rakubränning i Sverige och modellen var faktiskt ganska lyckad. Den kommer jag att använda fler gånger tror jag.
Wednesday, 15 June 2011
Får igen
Har gjort nya får igen, och denna gång bränt de i raku-ungn på en kursdag. Jätteroligt och man luktar som en sotare efter dagen. Tvätta håret en eller två gånger räcker inte, och lukten hänger kvar i näsan i flera dagar! Men då blir resultatet också väldigt fint!
Sunday, 16 January 2011
Får
Det är fårull och fårfigurer jag jobbar med nuförtiden. Här kommer ett litet får, ett lamm egentligen. Den är söt men också lite konstig, jag vet inte riktigt vad jag tycker om den. Den fick i alla fall lite olivgrön glasyr, medans ögonen blev gul-svarta. Det gula heter 'kanel', vilket kan tyckas lite udda eftersom kanel har en brunare färg, men för fårögon blev det mycket bra.
Subscribe to:
Posts (Atom)