Skudde garn/yarn

Skudde är en fårras som härstammar från öst Preussen, Litauwen och Schweiz. Nuförtiden finns smågrupper Skudde i Tyskland och Nederländerna, och också i andra länder men det finns inte många.

Min Skudde ull är från en liten grupp får i Nederländerna som hålls för att ägaren skall kunna träna sina vallhundar, Skudde får är snabba och håller bra ihop så därför är det bra träningsfår. De är enkla att hålla, kräver inte mycket skydd, kan vara ute hela vintern och är inte kräsna med maten. De används ofta som landskapsvårdare.

När jag fick fällen blev jag förskräckt över hur mycket märghår det fanns, korta, svarta, stickiga hår som i och för sig kunde plockas ut lätt men eftersom det fanns så mycket så var det ändå ingen ide att försöka. Den hade inte så mycket, gråbrunt, täckhår och otroligt mjuk underull i en vacker ljusgrå färg. Ullen har legat nästan ett år, jag fick den i Maj 2014, tvättade den och visste sedan inte vad jag skulle göra med den. Men nu har jag tagit fram en del, kardade den ik kardmaskinen till rullar (4 rullar per kardflor), och spann ett löst spunnet tvåtrådigt garn. Det blev trevligt, mycket luftigt av den mjuka underullen. Härvan på bild är spunnen av 2 lätta kardflor, straks under 50 gram. Märghåren finns, så det begränsar användningsområdet, men jag ser en liten stickad väska med axelrem av ullen famför mig.

English. Skudde is a rare breed of sheep with its origin on the east Preussian region, Lithuania and Switzerland. Nowadays there are small groups of these sheep in Germany and the Netherlands, as well as in other countries but their are not many of them.

My Skudde fleece is from the Netherlands, of a small group of sheep that is kept to train the sheepdogs of the owners. They are active, quick sheep to train with. They are easy, low maintenance sheep, hardy and not picky in the food they eat. Often they are kept for maintenance of an open landscape.

The fleece contains a lot of brittle kemp, så much that it is impossible to remove, e.g. by combing. The outer hair is grey and brown, the wool part is so soft and of a beautiful light grey. I drumcarded part of it in two thin cardfleeces, parted each in 4 rolags and spun a low twist two-ply yarn. Actually quite beautiful. The kemp is making usage for garments a bit difficult but I see a small bag with long shoulderband as apossibility.

Muddar och torgvantar

Två saker blev klara denna vecka. Båda skall bli presenter som tack för en gåva, fast det återstår att se om de passar mottagarna.

Monicas Torvantar, efter ett mönster gjort till mig av Ravelry-vännen Monica, är gjorda av tre-trådigt Garn av Dorset ull. De blev mycket fina tycker jag själv, och det går allt lättare att sticka flätorna utan hjälpsticka, till och med utan att titta på beskrivningen hela tiden.
Jag fick en gammal Louet S10 spinnrock av kvinnan som skall få dessa. Tyvärr tror jag att hon har mycket större händer än jag, och dessa torgvantar passar mig utmärkt...

Two items are completed this week, both to be gifted to someone as a thank-you for a gift received from them. It is, at least for the half-mittens, yet unclear whether they will fit.

Monicas market-mittens, a pattern made for me by a Ravelry friend (Monica), are knitted of tree-plied brown Dorset, spun on my Louet Victorie. They are quite nice, if I may say so, and the cable-knitting is getting better all the time. These cables, on 3 and 2 stitches, are made without an extra cable needle, and I even managed to knit them without looking at the instructions continuously.
The receiver of the half mittens gave me her old Louet S10 spinning wheel, and unfortunately I believe she gas much broader hands than me, and the half mittens fit me perfectly...

De röd-gråa muddarna är stickade efter ett Estniskt mönster ur boken Ornamental Journey av Kristi Joeste och Kristiina Ehin, en mycket vacker bok med många bilder på otroligt tjusiga stickade och broderade handskar och vantar, berättelser, inspiration och stickinstruktioner. Boken kan jag rekommendera varmt!

Garnet spann jag av en fäll blå texel. Det röda var färgad som kardflor, med krapprot. Eftersom den här blå texel, som brukar vara grå till svart, var av en mycket ljus sort, så blev den röda färgen ganska klar.

Mottagaren är bonden som gav mig den här ullen, från sina texel får.

The red and grey cuffs are inspired by an Estonian knitting pattern for the cuffs of a pair of mittens, described in the book ' Ornamental Journey'  by Kristi Joeste and Krisiina Ehin. A beautiful book full of pictures of stunning knitted and ornamental mittens, stories, inspiration and instructions. I can really recommend the book.

The yarn is spun of a blue texel fleece, the red is dyed with madder. This fleece was exceptionally light grey, normally blue texel is much darker. On this light grey, the madder dye takes beautifully.

The farmer who gave me this fleece will receive the cuffs.

Fleece Felting

This is such fun! The result is amazing and the process is really satisfying. Hard work, sheep fleece smells and colours, planning and thinking, some more hard work rolling, a lot of water and soap, checking, and then... voila, a beautiful sheep fleece to be used for whatever you want, while the sheep is happily growing another fleece for next year's usage.

Yesterday I attended a fleece felting workshop. Honestly it has attracted me to learn to felt a whole fleece a long time now, but I would not know what to use the final fleece for. Then, the teacher of the workshop showed me that you can do a lot more when felting fleeces, e.g. you can felt several smaller pieces to be used a sitting cushions on a bench or chair. This was really attractive to me so yesterday I learnt how to do this. And here is the result:

The 'whole' fleece.

I dreamed of a light brown or brown-greyish fleece, not too big. Hennie, the teacher had a lot of fleeces to choose from: a gorgeous (and huge!) grey Racka fleece, several Oussant and Skudde fleeces in white, brown and black, white Dutch 'heideschapen' (also huge) and more which I do not remember. My choice was this chocolatebrown Oussant fleece with sunbleched tips on the neck and back.

I have parted it in two halves, for the sitting cushions, but you can still 'see' how the fleece has covered the back, neck and sides of the sheep before shearing.

This are the two separate sitting cushions:

The one to the right must be the tail side of the fleece. The shape is more square than the other halve. The side facing the grass is covered with brown mountain sheep fleece, much like the brown colour of the Oussant. This mountain sheep fleece is felted too and this keeps the Oussant fleece staples together.

The fleece in the pictureto the left must have been the neck side of the fleece. The side facing the grass is covered with a lighter colour of mountain sheep fleece, which you can see at the borders of it.

I feel that this is not the last time I attempt fleece felting!