Vitt på taken ...

... trodde jag en liten stund att det var när jag tittade utan glasögon genom  det igenimmade badrumsfönstret. Men det var det förstås inte, denna varmaste decembermånaden sedan inte-vet-jag-hur-länge!

Jul blev det i alla fall, God Jul på er!

tre juliga fåglar

Garnet till fåglarna är rester av mitt handspunna garn, förutom det röda som är en liten rest sockgarn. Mönstret till dessa söta fåglar hittar ni på ravelry.

Romney

Idag var en härlig dag. På eftermiddagen tog vi, make, dotter och jag, en promenad genom ett område där det går får, Romney får. De går där för att få bukt med all jättebjörnloka som växer där över alla breddar. De gör ett bra jobb! Och visst är de söta.

Very sweet Romney sheep in our neighborhood. They do a good job in eating up all the giant hogweed that grows there, and thus improving the quality of the outdoor natural environment for the inhabitants of our town.

Förra året skaffade jag en fäll ifrån en Romney i den gruppen. Den var enormt skitig, men efter mycket tvättande och kardning och kamning blev det ändå ett bra garn som jag färgade i många olika färger, både med växtfärgning och syrafärger. Jag skall se om jag hittar bilder av det. I annat fall skall jag gå och ta bilder snart.

Spännande

eller skrämmande, så känns det just nu. Flera dagar redan har oket växt fram. Det blev dags att prova om det blir bra. Men stickningen krullar sig så mycket att det inte går att se om den är bra, nästan bra eller på tok för stor! Den har legat några dagar orörd. Men nu är maskorna trädda på en lång tråd, halskanten nålad på ett band och hela paketet ligger mellan två fuktade handdukar för att tvinga det i en plan modell.

Tålamod.

Varför krullar det sig som en stålfjäder? På andras bilder ser stickningen så mycket lugnare och balanserad ut.

Finns det smidigare metoder att tvinga stickningen att bete sig som ett plant textilstycke?

Varför

drar jag mig för att lägga upp? I måndags, när tredje steget i KAL-en publicerades så satte jag mig och ritade och räknade på hur det skulle bli, allt efter utmärkta instruktioner från Dödergöken. Inga problem, det såg bra ut, siffrorna stämde. Men resten av veckan har det bara legat, och det är inte förräns nu, i elfte stunden, att jag lägger upp. Meh, det är fegt och inte konstruktivt.

KoftKAL-en ska just hjälpa mig att lyckas med koftan, och på så sätt kommer garnstashen att minska lite så att jag kan spinna mer så att det kan bli fler lyckade koftor!

Nu har jag 101 maskor på pinnarna och ikväll ska det i alla fall bli några cm stickat!

Provlapp till KoftKAL

Provlappar. Teorin är fantastisk: sticka en provlapp och tröjan kommer att ha perfekt passform. Praktiken är en annan: sticka en provlapp, mät stickfastheten, bestäm antal maskor, sätt igång, och stickfastheten är en annan! Jag behöver sticka bra mycket innan en jämn stickfasthet infinner sig, och det brukar inte ske under provlappens tid.

Nåja, stickat en provlapp har jag gjort, och en rejäl en dessutom!

Stickor nr 4 först och sedan 3,5 mm. Det blev inte märkbart fastare och det tyder på att jag stickade lösare allteftersom (där ser ni!). Stickfastheten blev 20,5 maskor per 10 cm med st 3,5. Här ser ni också randningen bra, ganska breda ränder nu när provlappen endast är 15 cm bred ungefär. På koftkroppen blir det nog ungefär 2 varv per färgbyte och på ärmarna 4-8 gissar jag. Kanske jag ska försöka att få tunnare ränder på ärmarna med, det kräver lite planering.

Garnval för koftKAL

Innan jag kan sticka provlapp(ar) måste jag välja garn, ett eller några alternativ. Jag har ett garn som var enormt kul att göra, både färgning och spinnande, men som är lite knepigt att använda. Det är nämligen självrandande och spräckligt:

Det är 440 gram, och borde räcka. Tidigare stickade jag en kofta i finull och den väger 360 gram och har aningen tjockare garn. Nu vill jag göra den här koftan lite större, och skulle det mot förmodan inte räcka får jag spinna mera brunt garn, eller övergå till annan randning sådär 2/3 delar nere i koftans bål och ärmar.

Jag gjorde garnet några år tillbaka, genom att färga små mängder vit finull i olika grön-gul-oranga färger och kombinera det i spinnandet med brun finull. Ena singeln är växelvis brunt och nån av grönfärgerna medan den andra singeln är brun (för det mesta). De färgade partierna blir alltså spräckliga.

Tidigare gjorde jag en mössa i garnet, och ett par vantar. Mössan, en basker, blev så här:

Kofta på gång med KoftKAL

Nu är jag i gång med Stickameras och Dödergöks KoftKAL, det blir en intressant resa!

För det första vill jag sticka i handspunnet, helt enkelt för att jag älskar att spinna och för att jag har massvis med garn som vill bli något. För det andra så har jag provat att sticka i handspunnet och av fem försök har endast ett blivit lyckad, så pass mycket lyckad att det blev en av mina två älsklingskoftor. Nästa hemspunna och stickada kofta har jag på mig ytterst sällan, den tredje är riktigt misslyckad, den fjärde har aldrig blivit ihopsatt och den sista, en tröja, sticks vid halsen. Av alla dessa erfarenheter har det blivit svårt att starta ett nytt koftprojekt.

Men nu! Nu ska det bli andra bullar.

Min koftskiss liknar ganska mycket min lyckade kofta (som var en stickad nerifrån, med isydda ärmar). Den får vara lite längre och ärmarna ska gärna bli också lite längre. Detta är ungefär specifikationerna:

• V-hals eftersom jag då kan ha en tunn tröja under så inte koftan nuddar och sticks vid halsen.
• För samma anledning ska ärmarna vara långa men inte för långa så att en tunn långärmad tröja kan sticka fram vid handledarna.
• Den skall följa figuren men inte sitta tight, några cm extra utrymme tycker jag om.
• Den ska komma ner till höfterna men inte ända ner till höftknölen.
• Jag tror jag provar fickor.
• Om garnet jag väljer är spräcklig så blir det inget mönster, annars vill jag gärna ha lite spetsmönster längs knappslån och över ärmarna.

Detta är skissen:

Den ser enkel ut, jag hoppas att det inte blir krångligt med V-hals, men det är nog enda alternativet för mig som kli-ig person.

Nu skall jag dyka i garnförrådet och se vad jag hittar. Det finns ett garn i mina tankar, får se om det blir det garnet.